Graviditeten

 

Ja vad ska man säga om denna graviditeten?

Från de att man började känna sig gravid så har de bara hållt på med de ena och de andra och jag kan ju helt klart konstatera nu i dessa dagarna att det är den värsta graviditet jag har haft i mitt liv.

 

Det började med kräkandet och det ville inte sluta. Fast man kräkte så mådde man fortfarande lika illa. Alla dessa lukter som finns runt om en kan bli så starka att man inte klarar av de. Tyvärr så är vår stackars hund en av dom. Tror inte han har fått duscha så mycket i sitt liv som han har gjort i dessa 9 månader. Han har lärt sig att man får borsta tänderna ibland (inte poppis). Tvätt stugan har varit en mardröm att gå in i och jag tror vi har bytt medel tre gånger :) (inget fel på medlet)

 

Ja sen när man hade kommit in i vecka 20 trodde man ju de värsta var över och man gick tillbaka till jobbet. Fortsatt att kräka på morgnarna och vissa kvällar. Men då kom den underbara foglossningen. Nog hade jag foglossning med Liam också men det är ju så klart värre denna gången.

Åh när vi kom till vecka 34 då började de underbara förverkarna som man vissa dagar tror att man kommer att föda på men idag är det första gången som jag går över och det har vi inte i heller gjort på någon av de andra graviditeterna åh inte gör de jäkla förverkarna någon nytta inte :)

Nej de va ju denna graviditeten man hoppades skulle ta slut lite tidigare och få vara människa igen men då ska vi ha de bra i magen och stanna. Så nu vet jag inte vad jag ska tro. Ska man behöva bli igång satt denna gången? Ja då vet man ju hur de känns också :)

Många positiva tankar här nu och en sak är jag säker på: Detta barnet kommer bli det envisaste av de alla tre!

 

Linus kom i morse när han skulle gå till skolan. Mamma varför har den inte kommit i natt heller? Ja älskling om jag bara hade kunnat svara på de.

Jag har otroliga förverkar på kvällen så jag inte kan prata när de kommer och Liam blir rädd när jag får ont så i går kväll var han så ledsen och grät och ville bara att de skulle sluta.

Inte lätt att vara spänd på att bli storebror och förstå allt som händer!

Så med andra ord så tror jag att detta blir en flicka eller så blir det en huligan till pojk!

 

Man blir ju i alla fall mer erfaren för allt man går igenom i sitt liv så nu vet man hur de e och må kast i 9 mån:)

Ha det så bra alla och jag fortsätter vänta på den lille krabaten!

Tjao!